Fobi och paranoia
Ja, som nämnt tidigare har jag fobi för småkryp. Inte "å gud va äcklig /läskig jag dööör" utan ren och skär handikappande, paralyserande, fruktansvärd fobi. Öppnade nyss skafferiet, och där inne var en brun liten "fjäril". Jag lyckas döda den och blir väldigt äcklad. Äter min macka från skafferiet och går och lägger Leo. Då ser jag en till fjäril i sovrummet. Dödar den med darrande händer (ja alltså jag dödar den inte med händerna, skulle aldrig falla mig in!) . Jag funderar på om jag ska googla eller ej. Vill inte veta, vill inte se bilder, men samtidigt måste jag veta. Läste en rad men fick panik och stängde ner. Nu kryper det i kroppen och jag är äcklad och vill spy. Tanken på att detta djur kan ha lagt ägg och jag fått i mig ägg från mackan. Fobier gör en lätt paranoid. Jag hatar det. Folk som inte har fobier kan aldrig förstå.
Jag förstår nu
Man trodde man älskade sitt barn i samma stund man fött eller kanske till och med blev gravid. Men det är inget mot den kärlek som växer fram ju mer tiden går. Vissa stunder kan jag få panik när jag tänker att Leo kommer växa upp och bli vuxen. Tanken på att inte kunna ha honom i famnen och gosa är hemsk! Jag förstår nu folk som skaffar 2,3,4 kanske till och med 5 barn! Det är en fantastisk känsla, och speciellt nu när man är varm i kläderna som förälder! Jag har en vän och en bekant som precis har fött och som föder i denna stund förmodligen, och jag känner avundsjuka på dem som har denna mysiga tid framför sig! Jag förstår att man kan "njuta" mer av barn nr 2, för man vet redan då vilka band man kommer få! Man är lite tryggare, lite mer erfaren! Om det inte vore för all skit, skulle jag vilja ha barn efter barn efter barn! HahaFå uppleva alla de första stunderna, de första utvecklingarna igen! Och igen! 
Juli Augusti September
Jag skrev ett inlägg i juli att jag avvaktade med bloggandet, men det verkar inte ha kommit med! Så istället blev det bara tystnad! Var ju inte meningen :pMen sommaren ägnades åt familjemys och hösten påbörjades med nya rutiner då Daniel började jobba, och många nya utvecklingar hos Leo :) Så vad här hänt dessa månader? * Leo har gått igenom sjuttioelva nya faser känns det som :p* Alla hotell i thailand är nu bokade! 20 november åker vi! * Jag har börjat köra bil efter 1års uppehåll! Vilken frihetskänsla! Kunna släppa Daniel på jobbet på morgonen och sedan kunna hälsa på vänner och familj :) * Vi har fått en ny lägenhet! Så om en månad flyttar vi till en 4a i Tyresö där jag är uppvuxen och har vänner och familj! * Leo har lärt sig säga mamama och bababa vilket han nu säger hela dagarna! Hur gulligt är inte det!? * Hälsat på en sväng på jobbet och känt.. Nej nej! Jag älskar att vara mammaledig! * Gått ner i vikt! Av 34 kilo plus har jag nu bara 10kvar!* Tränat! Ja dessa kilo har då inte runnit eller ammats bort! Jag har ätit sunt och tränat! * Haft en mysig utemiddag med Maja! Himla skönt och mysigt att bara vara sig själv en liten stund! * Sovit borta hela familjen! Innan jag fick barn hatade jag att sova borta! Fanns inte med på världskartan att jag skulle sova borta om jag hade möjlighet att ta mig hem (bortsett från semester i annan stad eller land). Men 2 gånger har vi SPONTANT sovit över hos min bror med Leo. Har gått superbra. Både för Leo och för mig ;pÄlskar hösten, och för mig är den så välkomnad nu! Sval och frisk luft! Varma filtar, snygga jackor, Leo tuff i mössor, varma drycker och fina färger! Får se om jag hinner med fler inlägg nu! 
