Ingen bebis i famnen, vaknade istället upp ganska utvilad för en gång skull med en realtivt smärtfri natt. Kanske var det kroppen som fick samla krafter inför det som komma skall?

 

Trots att bebis i famn är allt jag vill och önskar nu, fins det ändå en del saker att vara tacksam för. Så here it is!

 

*Jag har gått ner 2 kilo. Detta låter ju ganska roligt då detta inte är ett mål som gravid, och inte gör någon skillnad alls på min vikt. MEN vad det innebär och som är det positiva är att jag har förlorat vätska! Mina fötter är tillbaka!! En enorm frihetskänsla att kunna vifta på tårna, se sina fotknölar och kunna gå utan smärta! (i fötterna iaf :P )

Vet inte hur det hände, men tacksam är jag medan jag sitter i min fotölj och viftar på tårna!

 

* Min underbara älskling som så snällt låg och hade högläsning ur någon tråkig intruktionsbok för mig igårkväll när jag inte kunde somna. Hur somnar man natten till ens bebis bf ??!

Varken Southpark eller hårpill fick mig att somna, vilket är de första sakerna han alltid testar. Så igår fick jag somna till trååååååååkiga intruktioner om något som jag inte ens vet vad det var, så lite lyssnade jag och så snabbt somnade jag. Tack babe ;)

 

* Extremt tacksam över vädret. Lionel kommer till våren och jag får gå med vagnen på snöfria gator och vår i luften! Som det ser ut nu iaf! Ingen mer snö tack!