Magbild 1 månad sedan förlossning
Ja precis som alla bebisar ligger Lionel så underbart sött som en groda hela tiden! Och när han sover ytligt låter han som en gris! Hur kan man inte älska ihjäl sig på honom? Haha. Ja min lilla plutt.
Han börjar bli stor! Stor och stark :) Men jag vet inte vad jag fått för mig, eller vilka jag valt att bara lyssna på, för en bebis som bara sover och myser hela dagarna har jag ju inte!
Vi brukar säga att vi fått en social kille :p
Att ligga och bara vara är inte populärt, men mamma och pappas famn är det verkligen!
Vet inte hur social jag kommer kunna vara, eller hur mycket till hemmafru jag kommer kunna vara när Daniel börjar jobba! Men det får vara ok.
Lionel älskar som tur är bärsjalen, så den används flitigt!
Magen igen. Ja, när börjar man gilla läget där? Så länge smärtan finns kvar blir det ju svårt. Känns som ett stort blåmärke från naveln ner till snittet. Vilket är konstigt för jag har ingen känsel där på huden! Men om något kommer åt gör det ont inuti. Även när jag ligger ner på sidan kan det göra ont där. Vet inte vads som är normalt och det stör mig.
När jag går länge eller sitter förlänge ömmar det också, men mest i snittet.
Istället för att kolla upp så började jag googla och då blev jag ju bara nojig! Får för mig att magen aldrig mer kommer bli "platt" och att den alltid kommer vara tjock där och bedövad fast med smärtor.
Vill bara lägga graviditeten och förlossningen bakom mig, men det är svårt med en kropp som påminner en dagligen med smärtor och begränsningar.
Ja jag vet inte. Någon dag ska jag väl kunna älska magen och dess nya utseende, men just nu oroar och stör jag mig mest på dess tillstånd, och då är det svårt att älska den.
Jag bjuder på en bild. Jag själv satt och googlade bilder som en galning innan förlossningen! Jag ville se allt, och jag ville se det värsta, så jag kunde förbereda mig på vad som kanske skulle hända med min mage!
I och med att jag såg mååånga bilder med bristningar, ärr och häng känns min mage ok. Så fort jag går ner lite i vikt kommer jag absolut kunna visa mig på stranden. Vikten stör mig mer just nu, och den går faktiskt att ändra på.
Bristningarna kom runt sista veckan, lagom störande!
Om jag skulle jämföra mig med vänners fina platta magar utan eller med knappt märkbara bristningar så skulle jag nog må sämre. Det räcker med att många har bättre förlossningar än mig och jag avundas dem redan för det.
Så magen jämför jag alltså med alla dessa bilder jag googlade innan :P
Bearbetning för mig, och ni med fina eftergraviditetsmagar kan få må bra och vara tacksamma, och ni som ännu inte fått barn; ja såhär kan det se ut :)
Kommentarer
Trackback
