Kom på att jag kanske ska skriva om operationen och inte bara nämna den i förbifarten. Jag är för övrigt inte scitzo men jag låter inte jobbiga händelser eller situation ta över heeela livet! Så därav ett lättsamt inlägg om operationen. För operationen i sig är en "positiv" upplevelse till skillnad från sakerna runtomkring. 

 

Läkaren hittade iaf ingen endometrios! De tog biopsi från några gulkroppscystor och har skickat på analys, men de trodde inte att det skulle vara någon fara! De lossade även på min högra äggstock som hade växt fast mot bukväggen. Kanske det som gjort ont? 

 

Även om jag inte kan jubla och fira riktigt ännu, så känns det som en stor lättnad att de inte hittade någon endo. Det skulle innebära att jag slipper ett liv med hormoner! Visst så har jag smärtan kvar, men om den är "ofarlig" så kan jag hantera den! När jag kördes in i operationssalen fick jag flashbacks till förlossningen. Nål i armen, blodtryck i andra, lampan i taket. Ja usch. Rann lite tårar, men en vänlig herre, narkosläkaren, kom och torkade dem med en liten papperstuss. Kändes fint. 

 

Vaknade sedan upp med fläskläpp och aj aj i magen. Fick smärtstillande intravenöst och mådde bättre sen. Daniel kommer till mitt rum och har köpt med sig 2 feta bröllopstidningar till mig! Har ännu inte orkat bläddra i dem, men hur gulligt var det inte :)

 

 Ligger nu hemma i soffan, lite mörbultad och öm. Och så min fläskläpp som nu också har tappat känseln? Lite märkligt. Vet inte vad de gjorde medan jag var sövd haha

 

Och 3 små hål i magen rikare!